Vad är en domän?
19-07-2023 - Ikke-kategoriseretEn integrerad del av vår onlineupplevelse
Domäner är avgörande för vår onlineupplevelse och har utvecklats till att bli en integrerad del av vår moderna digitala värld. 1980 var begreppet ”domän” okänt, men år 2023 är det nästan omöjligt att undvika att stöta på behovet av att använda ett domännamn, oavsett om du sitter framför en dator, med mobiltelefonen i handen eller en surfplatta i knät
Så vad är en domän?
I sin grundform är det en unik textbaserad identifiering av en webbplats eller en så kallad URL. Detta är vad vi brukar skriva i en webbläsare för att besöka en specifik sida, t.ex. ”https://thedomainrobot.com/” eller ”https://google.se”. De fungerar alltså som mänskligt läsbara substitut för de komplexa numeriska IP-adresser som Internet använder för att identifiera servrar och deras plats. Om du anger t.ex. ”https://google.se” i hans webbläsare händer faktiskt flera saker bakom kulisserna för att leverera den önskade webbsidan.
När du försöker komma åt din favoritwebbshop via din webbläsare skickar din dator en förfrågan till en så kallad DNS-server (Domain Name System), denna DNS-server ansvarar sedan för att översätta de angivna domännamnen till IP-adresser för motsvarande IP-adress, t.ex. blir ”google.dk” till ”192.143.281.861”. Det finns alltså ingen dator någonstans i världen med ett klistermärke som säger ”https://google.se”, datorn har istället tilldelats en IP-adress.
På många sätt är ett domännamn detsamma som en IP-adress – som en privat adress är en uppsättning koordinater (lat/lng) på en jordglob. Grovt sett fungerar ett domännamn som ett bekvämt verktyg som gör att vi människor kan hitta och komma åt webbplatser utan att behöva komma ihåg komplexa numeriska IP-adresser för varje sida.
Nu kanske du undrar hur det översätts till en IP-adress. Och det är en lite längre förklaring, som vi absolut inte vill lura dig på – det är därför det här ämnet får ett alldeles eget blogginlägg!.
Så vad är en webbadress?
En webbadress, även känd som URL (Uniform Resource Locator) är en kombination av olika element som ger din webbläsare specifik information om hur den ska kommunicera med servern där sidan finns – här är domänen ett av dessa element.
1) Protokollet
HTTP/HTTPS indikerar protokollet som används för kommunikation mellan din webbläsare och servern där webbplatsen finns. Under många år var HTTP (Hypertext Transfer Protocol) det vanligaste protokollet som användes på Internet. Men på grund av sårbarheter för hackerattacker och skydd av användarnas integritet har HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) nu blivit standardprotokollet.
2) Underdomänen
www är ett exempel på en underdomän och används traditionellt som en förkortning för ”World Wide Web”. Det blev vanligt att använda www som standardprefix när internet var en helt ny grej, men det används inte riktigt längre – men det brukar vara en bra idé att ändå ställa in det på din DNS, eftersom det finns ett litet antal människor som fortfarande skriver www framför allt.
En underdomän är ett sätt att organisera och strukturera webbplatser på Internet. Det kan jämföras med organisationen av mappar på en dator, där filer och resurser grupperas efter kategorier.
Bra exempel utöver www kan vara ”app.domain.com”, ”test.domain.com” eller ”mail.domain.com”. Dessa kan anpassas efter behov och kan innehålla bokstäver och siffror för att skapa unika identifierare. De ger därför möjlighet att dela upp en sida i olika sektioner och/eller erbjuda specifik funktionalitet under olika adresser.
3) Andranivådomän (SLD)
En andranivådomän är namnet som du har registrerat eller köpt/äger/hyr. Detta är den del som kommer före toppdomänen.
4) Toppdomän (TLD)
En toppdomän (TLD) är den sista delen av webbadressen som anger den övergripande kategorin eller landstillhörigheten. TLD är vanligtvis en förkortning på två eller tre bokstäver som hittas efter den sista perioden i den fullständiga webbadressen/webbplatsens adress.
Toppdomänen kan ha olika syften och betydelser. Det kan t.ex. används för att ange språket på sidan, anslutet land, typen av organisation eller kanske branschen som sidan representerar. Här är några exempel på vanliga toppdomäner och deras syfte:
- .com (kommersiell): Används vanligtvis av kommersiella företag och har en global räckvidd.
- .dk, .se, .com (landskodade toppdomäner): Dessa indikerar länder, t.ex. .dk för Danmark och .se för Sverige.
- .org (organisation): Används ofta av ideella organisationer och intressegrupper.
- .net (nätverk): Används historiskt av nätverksrelaterade företag och organisationer.
- .edu (utbildning): Reserverad för akademiska institutioner och utbildningsrelaterade organisationer.
- .gov (regering): Exklusivt för statliga myndigheter och statliga organisationer.
Toppdomänen kan t.ex. ge en indikation på språk, geografisk plats eller syftet med sidan, men det är viktigt att notera att det inte alltid är en absolut indikator. Många webbplatser använder generiska toppdomäner som .com trots språk och geografisk ”plats”.
5) Sid- eller filnamn
Namnet på filen/sidan i fråga har på servern
6) Filtypen
Sidans filtyp – som .html, .aspx, php, .zip, .txt..
1) Var kort och lätt att komma ihåg
Ett bra namn ska vara kort, exakt och lätt att komma ihåg för dina besökare. Långa och komplexa namn kan vara svåra att komma ihåg och skriva korrekt.
2) Välj en lämplig toppdomän (TLD)
Välj rätt toppdomän (TLD). Om du driver ett internationellt kommersiellt företag kan en .com TLD vara idealisk, medan ett svenskbaserat företag kanske passar bättre med en .se TLD – eller så kan det vara något helt tredje, det finns ett hav av alternativ att välja mellan.
3) Var unik och differentierad
Försök hitta ett namn som sticker ut och som skiljer sig från konkurrenterna. Undvik att använda generiska eller förvirrande namn som liknar befintliga webbplatser.
4) Ange relevanta sökord
Om möjligt, inkludera några relevanta nyckelord i ditt namn. Det kan hjälpa till att optimera din synlighet i sökmotorer och göra det lättare för potentiella besökare att hitta dig.
5) Domängenerator
Arbeta ofta genom att ta nyckelord eller annan användarinput och komma på nya potentiella namn med hjälp av AI. Genom att ge generatorn ingången ”resa” och ”äventyr” kommer en domängenerator t.ex. generera förslag som; ”eventyrligrejse.se”, ”rejsejunkie.se” osv.
Även om kvaliteten på genrenamnen kan vara lite varierande kan det ändå vara en bra inspirationskälla då och då. Vi arbetar ständigt med att förbättra vår egen generator, som finns här
6) Raderade domäner
En annan möjlighet är att leta efter borttagna domäner, här kan du, utan att behöva ställa krav på dina egna kreativa förmågor, ha turen att hitta namn som varit i bruk tidigare, men som nu finns tillgängliga. Förutom att underlätta behovet av kreativa uttryck finns det även en hel del andra fördelar med borttagna domäner.
För det första kan du dra nytta av det befintliga trafikflödet och få en enorm fördel i förhållande till att du måste bygga din nya online-identitet. Dessutom kan den ha en etablerad auktoritet i sökmotorerna, vilket kan bidra till att förbättra synlighet och rankning i sökresultat.
En annan fördel är de potentiella bakåtlänkarna. En utgången domän kan ha befintliga bakåtlänkar från andra webbplatser, vilket kan vara fördelaktigt för din SEO (sökmotoroptimering). Dessa bakåtlänkar kan också hjälpa till att öka din webbplatss trovärdighet och sökmotors synlighet (#MakeGoogleHappy).
Vi håller dagligen uppdaterade listor över både tillgängliga och potentiellt snart förfallna domäner för över 30 olika toppdomäner
Vad kan du använda en domän till?
1) Företagswebbplatser
Företag kan etablera sin onlinenärvaro och presentera sina produkter, tjänster och information för kunder och intressenter.
2) Bloggar och personliga hemsidor
Många använder dem för att skapa personliga bloggar, portfoliosidor eller andra typer av webbplatser där de delar sina intressen, erfarenheter och tankar med andra online.
3) E-handel
Oavsett om ett företag säljer garn, leksaker för djur eller något helt annat – så vore det självklart att ha möjlighet att sälja produkter/tjänster direkt till kunder över internet
4) Nyhetsmedia och publikationer
Föreningar, organisationer och intressegrupper kan använda en webbplats för att bygga gemenskaper online, informera medlemmar och främja deras mål och aktiviteter.
5) Läroanstalter
Skolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner har ofta webbplatser de använder för att ge tillgång till kursmaterial och underlätta kommunikationen mellan studenter och lärare.
6) Webbapplikationer och tjänster
Webbaserade applikationer, onlineplattformar och tjänster som tillhandahåller olika funktioner och möjligheter till användarna.